Sanna Sandberg

Med tanke på omständigheterna, kommer denna blogg delvis handla om min graviditet farmöver och en ny kategori är skapad och avsedd för detta ämne. Att vara preggo har liksom blivit en del av min vardag de senaste månaderna och jag kan fan inte komma på när jag mått sämre i hela mitt liv.

 

För att kort sammanfatta mitt tillstånd hittills: 

Till en början mådde jag som en prinsessa med större tuttar. Kunde inte direkt klaga. Sen började tröttheten smyga sig på, men att kunna ta en tupplur mitt på dagen skadar mig inte och det vara bara rätt skönt att "få" göra det. 

Sen kom illamåendet. Det var uthärdligt till en början, men de senaste veckorna har jag i princip varit säng-/soffliggande. Kombinerat med huvudvärk som höll i flera dagar i streck gjorde att jag varit på dåligt humör, otrevlig och grinig.
Sen ska jag heller inte glömma att nämna ryggvärken som kommer då och då och gör mig påminnd om att jag lever.

Till råga på allt fick jag förra veckan ett bromsbett på foten (återigen vill jag påminna om min insektsallergi) som gjort att jag inte kunna gå normalt förrän idag egentligen. Jag ska nog fasen lägga upp en äckelbild på foten sen, bara för att, så kan jag också passa på att varna kräkmagade att kanske inte titta.

 

Hur som helst, magen är sjukt stor jämfört med hur den var när jag väntade Anabelle och då mådde jag dessutom prima hela tiden, förutom ryggvärken men det var allt. Anton är övertygad om att det är tvillingar den här gången (pepparpeppar, ta i trä. låt så inte vara fallet!!).

 

Här är första offentliga magbilden (tagen i söndags):