Out of order.
Kategori: What on earth am I saying?
Den här veckan har jag drabbats av någon form av extremt-trött-på-livet syndrom.
Jag är allmänt trött, har som jag tidigare nämnt väldigt svårt att komma ur sängen på morgonen och går och lägger mig tidigt.
Jag är trött på mitt sätt att prioritera. Det blir liksom "roligast först" istället för "viktigast först".
Jag är trött på hushållsarbete, känns som att det är det enda jag gör. Städar och städar och städar. Diskar lite och tvättar en del. Hela tiden. Men inte fan blir det renare och finare för det!
Jag är trött på att vara gravid. Jag hatar det. Det är inget nytt, jag hatade att vara gravid med Anabelle också.
Inga kläder passar, vilket gör att man måste klä sig fult och blir ännu mer deprimerad.
Ryggen värker och magen är i vägen. Humöret svänger värre än värst och man hänger inte ens med själv.
En annan grej är att inte kunna ta en cigg eller typ en öl eller ett glas vin när man blir sådär riktigt sugen. Ingen big deal tänker väl de flesta, men när allt annat känns pissigt och humöret dippar är det jävligt frustrerande att inte ens kunna stoppa i sig vad fan man vill.
Och sushi! Jag saknar sushi! När jag ligger på BB sen, och ungen är ute är sushi det första jag ska be Anton fixa åt mig!
(Nu får ni inte missförstå mig. Det är inte så att barnet är oönskat. Själva graviditeten kunde dock varit kortare. Som katter, typ 2 månader. Det hade varit perfekt!)
Här är en nykläckt Anabelle för 4 år sedan:
